Boris von Köhne och de finska stadsvapnen

Bernhard "Boris" von Köhne (1817 - 1886) var en rysk numismatiker och heraldiker av urprungligen tysk börd. Han hade studerat vid universiteten i Berlin och Leipzig, tagit doktorsgraden och var verksam i Berlin då han år 1845 kallades till en tjänst i myntkabinettet på Eremitaget i Sankt Petersburg. År 1850 blev han direktör för vapenkommittén i det heraldiska departementet under den Regerande senaten.

Här vidtog det arbete som han utan tvivel är mest känd för; förnyandet av den ryska officiella heraldiken. Han lade upp ett enhetligt regelverk för de ryska städernas och provinsernas vapen, vilket kejsar Alexander II stadfäste år 1857.

Meningen var att man genast skulle se hurudan en stad det var fråga om. I varje vapen skulle det i en kanton placeras det guvernementsvapen (i Finland länsvapnet) där staden ifråga låg. Ovanpå vapnet placerades en murkrona med tre tinnar, som var antingen av guld eller silver. De minsta städerna använde murkrona av silver, och om staden hade mer än 50000 invånare användes en femtinnig murkrona av guld. Undantagen utgjordes av befästa städer och huvudstäder, de hade en egen krona. Befästa städer hade en örn på kronan och huvudstäder en kejserlig krona. Historiska städer utmärktes av en tsarmössa.

Bandet omkring skölden var antingen det röda bandet för Sankt Alexander Nevskij-orden eller det blå bandet för Sankt Andreas orden, också detta i enlighet med stadens status. Timbreringen bakom skölden utvisade stadens huvudsakliga näring, kuststäder hade korslagda ankaren, industristäder korslagda hammare och landsortsstäder sädesax.

Det fanns ett motstånd mot förnyelsen bland de ryska städerna, men åtminstone Sankt Petersburg och Moskva antog nya vapen i enlighet med von Köhnes riktlinjer. Eftersom Storfurstendömet Finland också hörde till det ryska riket, så skulle de här förnyelserna naturligtvis införas även här. Under senatens session 14.1.1861 skulle påbudet från statssekreteraren om att korrigera både adelns och städernas vapenföring behandlas, men motståndet var tämligen kompakt även i Finland så sist och slutligen genomfördes inga förändringar.

Och kanske lika så väl så, för visst är det fråga om byråkratiska blomster ur kansliheraldikens trädgård. Men det kan inte förnekas att det artistiska utförandet är habilt och snyggt, och eftersom förslagen bevarats på finska Riksarkivet, så följer här ett urval förslag för finska städer åtföljt av en mer sentida version av vapnet.

Helsingfors.

Tammerfors.

Vasa, som under åren 1855 - 1917 hette Nikolaistad. Von Köhnes

 förslag refererar till Romanov-ättens vapen med en grip.

Åbo.

Nyslott.

Mariehamn. Von Köhnes förslag refererar både till den ryska dubbelörnen som till huset

 Hessen, i åminnelse av kejsarinnan Maria, som staden är uppkallad efter.

Ekenäs.

Jyväskylä.

Fredrikshamn.

Von Köhne själv, han gjorde en exemplarisk karriär som tjänsteman i det kejserliga Ryssland; var med och grundade det ryska arkeologisk-numismatiska sällskapet, barons värdighet år 1862, geheimeråd 1876, men på äldre dagar blev han åsidosatt år 1883 och reste två år senare till Bayern i Tyskland där han avled kort därefter.

Källor:
Reino Antero Söder: Suomen ennen itsenäistymistä perustettujen kaupunkien vaakunoiden kehitys ja aatesisältö, laudatur-tutkielma 1973
A.W. Rancken & Kauko Pirinen: Suomen vaakunat ja kaupunginsinetit, Helsingors 1949
Förslagen av von Köhne finns i Riksarkivets digitalarkiv
Finska wikipedia om Bernhard von Köhne

Anders Segersven