Erik Hares vapen. Teckning av Markku Koponen. |
Det gamla Harevapnet, som redan Erik själv förde var: i blått fält en
hares huvud av silver. Hjälmprydnaden var enligt vapenbrevet av år 1639: en
uppskjutande väpnad arm som håller en pistol; allt av naturlig färg. På var
sida två lansar med i blått och silver schackrutiga fanor. Hjälmtäcket och
hjälmbindeln i guld, blått och silver.
Harevapnet i Klingspors vapenbok. |
Den store
plågoanden för den olycklige fången på Kajaneborg, Johannes Messenius, var Erik
Hare eller Hara, ståthållare på Kajaneborg och Uleåborg, om vilken Messenius
skriver: ”Erik Hare var för mig värre än mina värsta mardrömmar”.
Hare kom
till Finland år 1599 med hertig Karl på den expedition som riktade sig mot
smygkatoliker och anhängare av kung Sigismund. Väl i Finland, kom han att som
den skrupelfria och äregiriga man han var att snabbt stiga i graderna, först
kunglig stallmästare i Finland, sedan fogde på Tavastehus, befallningshavare
över Österbotten, och de tidigare nämnda höga ämbetena.
Sigill återgivet i JW Ruuths "Suomen rälssimiesten sineteistä". |
Han hade
inte hunnit erhålla adelskap, när han redan år 1627 dog. Begravningen
genomfördes ändå med all ståt som en adelsman tillhör och hans vapen, som
brukligt var, upphängdes i kyrkan. Det är inte helt klart vilken kyrka det var,
men det är sannolikt att det var kyrkan i Pälkäne. Övrig adel i trakten tog
anstöt av detta och väckte talan i Åbo hovrätt, som dömde skölden att avlägsnas
eftersom den avlidne hade ”stulit den heder som tillkommer en adelsman”.
Erik Hares
söner lydde, och tog ned skölden, men i all tysthet en natt. Detta tilltalade
inte hovrätten som beordrade att proceduren skulle upprepas - offentligt i
närvaro av allt kyrkfolket ”till lärdom och rättelse”.
En viss
upprättelse fick släkten ändå när Erik Hares son Erasmus adlades år 1639.
Källor:
Jully
Ramsay: Finska frälsesläkter intill Stora Ofreden
Markku Koponen: Erik Hare/Hara (manuskript)
Matikkala & Brummer (red.): "Henkilö- ja sukuvaakunat
Suomessa" (SKS 2011)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar