onsdag 27 september 2017

Speitz


I skölden en spjutspets och som hjälmprydnad en likadan spets mellan två vesselhorn. Tinkturer okända.

Speitz vapen. Teckning av Anders Segersven.
Speitzarna ägde under 1500-talet frälse för Liuttula i Sääksmäki socken. Frälserätten uppgavs vara ett arv från den uradliga Voltis-släkten (vapen: ett vildsvin); t.ex. kallade sig skattmästaren i Finland, Hartvig Henriksson till Voltis ibland Speitz. Enligt Ruuth förekommer namnet "Spetz" redan år 1426.


Den förste av de egentliga Speitzarna är lagläsaren Henrik Jakobsson som var domhavande i Hauho och Hollola härad. Liuttula kom med hustrun Margareta Tomasdotter och Henrik fick bekräftelse på sina frälserättigheter där år 1588. Paret hade barnen Göran, Hartvig och Margareta. Göran inskrevs vid universitetet i Wittenberg år 1608 men red själv för Liuttula i kriget i Ryssland 1609. Han blev lagläsare i Hollola och dog omkring 1636. Hartvig studerade även han vid Wittenberg och blev lagläsare i Vemo härad 1620, dock avsatt för tjänstefel 1624. 1642 utgav han de svenska krigsartiklarna på finska och 1643 bergsförordningarna.




Hartvig Henrikssons sigill i J V Ruuths Suomen rälssimiesten sineteistä.


En allt överskuggande angelägenhet för honom tycks ha varit att återfå mödernegodset Speitserlä i Uskela socken som fråndömts honom. Han dömdes 1645 av Åbo hovrätt att mista livet (!) för att han överklagat fråndömelsen. Domen lindrades till sex års fängelse på Tavastehus och inte ens den tiden tycks han ha suttit helt ut, för vid sin död 1651 var han redan långt invecklad i processer på nytt. Från hans sigill känner vi det Speitzska vapnet. Speitzarna levde vidare, mest som rusthållare och underofficerare och sakta men säkert tycks man ha sjunkit till såkallat allmogestånd. Det är inte omöjligt att släkten lever än idag.


Källor:


Jully Ramsay: Finska frälsesläker intill Stora Ofreden
J V Ruuth: Suomen rälssimiesten sineteistä...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar