Det fanns på medeltiden, och senare också förstås, ett rent finskt inslag i det finländska frälset. Det är i och för sig inte ägnat att förvåna, men i många fall assimilerades och försvenskades det inslaget rätt snabbt.
Olof Kirves sigill 1469; "s+olavi+kirves". |
Ett utmärkt exempel på det motsatta (det finns förvisso fler) är Olof Kirves till Nummis i Nousis, ja Olavi Pertunpoika Kirves ("Olof Bertilsson Yxa") som han faktiskt kallas i en handling från 1468. Namnet förekom redan tidigare i släkten, en Olof Kirves som omnämns 1405, var uppenbarligen hans farfar eller möjligen morfar.
Kirvesvapnet i Nousis kyrka. |
Olof Kirves den yngre var nämndeman vid landsrätten i Åbo (omnämnd 1476 och 1486) och gift med Marta Nilsdotter som var dotter till riksrådet Nils Olofsson Stjernkors. Olof Kirves vapen hänvisar rätt tydligt till detta förhållande, korset och stjärnan är tagna ur vapnet för Stjernkors. En målning i Nousis kyrka visar dock Kirves vapen med enbart en skaftad yxa, så den versionen förekom också. Olof Kirves dog före år 1496 och efterlämnade inga manliga arvingar som överlevde honom.
Olof Kirves vapen enligt Elias Brenner 1670. I vissa källor har yxhuvudet misstagits för en vinkelhake. |
Källor:
Jully Ramsay: Finska frälsesläkter intill
Stora Ofreden
Hausen: Vapensköldar fordom uppsatta i Finlands kyrkor
Hausen: Finlands medeltidssigill
Gustaf von Numers: Heraldisk förlustelse i finskt 1200- 1500-tal, Heraldica Fennica 1978
Hausen: Vapensköldar fordom uppsatta i Finlands kyrkor
Hausen: Finlands medeltidssigill
Gustaf von Numers: Heraldisk förlustelse i finskt 1200- 1500-tal, Heraldica Fennica 1978
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar