Kommunala vapenflaggor

Igår var det Helsingfors-dagen. Inget märkvärdigt i sig, den kommer varje år. Inte var jag där heller, men när man i kvällsnyheterna kunde se Helsingfors flagga vaja utanför stadshuset, blev jag påmind om att Helsingfors faktiskt har en flagga. En heraldiskt sett alldeles utmärkt flagga dessutom, men man ser inte av den alltför ofta - den är reserverad för festbruk, står det i stadens instruktioner. Och trevligt att ta upp här, eftersom det inte varit alltigenom heraldiskt upplyftande nyheter från huvudstaden på senare tider

Festflaggning vid Helsingfors stadshus.

Härav så några reflektioner kring städers och kommuners vapenflaggor.

En vapenflagga skapas av ett vapen helt enkelt så att vapnet överförs i sin helhet på flaggduken som därmed motsvarar skölden. Att överföra vapnet inramat av skölden, kanske med resten av flaggan utgörande vit bakgrund, vilket man ibland ser, är helt fel. Tårta på tårta är ett i sammanhanget ofta använt uttryck, eftersom vi ser en sköld återgiven på en yta som ska representera just denna samma sköld.

Flaggning i Åbo.

Åbo stads vapenflaggning tog jag upp i ett tidigare inlägg, och staden Raseborg i västra Nyland har även den en alldeles korrekt vapenflagga.

Raseborgs vitsippor.

Tyvärr måste jag sedan konstatera att kommunen Ingå har fått det mesta fel. Sköld återgiven på flaggduk med mycket vit bakgrund, och logotype på samma gång.

På rådhuset i Lovisa hittar vi en lösning som i mycket liknar den i Ingå, sköld på duk, mycket vitt och extra vågor.

Rådhuset i Lovisa.

I Uleåborg har det visst hänt någonting vid flagghissningen av den i sig heraldiska stadsflaggan.

Hoppsan i Uleåborg.

Nu är det ju i sig trevligt att städer och kommuner bemödar sig om att skaffa vapenflaggor, ännut trevligare när det går rätt förstås, för alldeles vanligt är det inte. Betydligt mer förekommande är vimplar med kommunvapnet, och för det mesta brukar de finnas till anskaffning även för kommuninvånarna. Men det får bli till en annan gång.

Anders Segersven

Riksarkiven och heraldiska resurser på nätet

Finlands Riksarkiv i Helsingfors.

I de nordiska länderna har det varit tradition att sakkunskapen om den officiella heraldiken koncentrerats till riksarkivet i repektive land, kanske annorstädes också. Vid samtliga arkivverk finns medarbetare som är inkomna på området och i några av de nordiska länderna finns särskilda tjänstemän för att sköta rådgivningen till både myndigheter och enskilda. Både i Sverige och i Finland verkar vid respektive riksarkiv en heraldisk nämnd som granskar och ger utlåtanden om offentlig heraldik, sigill och vapen och, i viss mån, försvarsmaktens fanor och tecken.

Vad beträffar Heraldiska nämnden vid Riksarkivet i Finland:

Beskrivningen av nämndens uppgifter har varit densamma sedan den inrättades 1988. De definieras så att den 1) skall vara Riksarkivets sakkunnigorgan i sådana frågor i vilket arkivet enligt gällande bestämmelser bör ge utlåtanden, 2) vid behov avge utlåtanden i heraldiska frågor till statliga myndigheter, till privata sammanslutningar och enskilda personer, samt 3) också annars följa och främja den heraldiska kulturen samt göra framställningar och ta initiativ i frågor som angår nämndens verksamhetsområde (FFS 267/1988, arkivverkets beslut 1/70/2004).

 Nämnden är sammansatt så att den representerar heraldisk forskning och design samt historisk, administrativ och juridisk expertis. Den tillsätts för tre år åt gången och har en ordförande, sex medlemmar samt sex personliga suppleanter. Riksarkivet har under 2000-talet begärt förslag till medlemmar från flera myndigheter och organisationer. Under de senaste åren har Ministeriet för undervisning och kultur, Försvarsministeriet, Museiverket, Finlands kommunförbund, Riddarhuset, Heraldiska Sällskapet i Finland och Finska Historiska Samfundet blivit ombedda att inkomma med förslag som beaktats vid kommitténs sammansättning. Nämndens sekreterare har sedan den inrättades varit tjänsteman i Riksarkivet. Han förbereder vid sidan av andra uppgifter i arkivet nämndens möten och föredrar de heraldiska ärendena. Nämnden har en rådgivande funktion, vilket innebär att Riksarkivets utlåtanden skrivs efter att nämnden hörts.

 Till den offentliga emblem som Riksarkivet yttrar sig om hör framför allt Finlands vapen, kommunvapnen, den evangelisk-lutherska kyrkans vapen, de statliga myndigheternas sigill och stämplar, båtföreningarnas specialflaggor och – med vissa reservationer – de militära truppförbandens flaggor samt landskapsförbundens vapen. Däremot befattar sig Riksarkivet i regel inte med de logotyper eller märken utan heraldiska inslag som används inom den offentliga förvaltningen.

 Källa till citatet: De nordiska riksarkivens heraldiska verksamhet, Publikationer utgivna av Arkivverket 15.

Skärmdump från HERO, sökord "lejon".

Finska riksarkivets bibliotek har karaktären av ett vetenskapligt specialbibliotek med arkivvetenskaplig och heraldisk litteratur som specialitet. Publiceringsverkasamheten omfattar bl.a. handböcker och källpublikationer, men också databaser i likhet med Heraldikens ontologi HERO, som är en databas för heraldisk terminologi på de vanligaste europeiska språken. Eller som databasens egen beskrivning lyder:

Heraldikens ontologi innehåller termer som används för vapnets beskrivning inom heraldiken. Ontologin är mångspråkig även om det inom olika språkområden förekommer vissa skillnader mellan begreppen och deras klassificering. Utöver de ofta använda begreppen finns här medtagna en del mycket sällsynta, som förekommer endast inom vissa språkligt och tidmässigt avgränsade områden. Till exempel hör många av de begrepp i ontologin som är klassade som egenskaper inte hemma i den nordiska heraldiken.

För att beskriva ett vapen i textform behövs en vapenbeskrivning, som består av heraldiska begrepp som fungerar tillsammans enligt vedertagna heraldiska regler. Dessa regler ingår inte i Ontologi för heraldik, men utvecklingsarbete i syfte att kunna modellera vapenbeskrivningar pågår på Riksarkivet. Även HERO befinner sig ännu i ett utvecklingsstadium, arbetet med att granska översättningarna är i sin begynnelse och innehållet kommer att uppdateras regelbundet.

Uppbyggnaden i databasen HERO går i sista hand tillbaka på Siebmachers Wappenbilderordnung, och termens nummer där anges. Det är förresten samma källa som används i arbetet på en ny omarbetad upplaga av Nordisk Heraldisk Terminologi, och tanken är att HERO och NHT ska vara kompatibla.

Skärmdump från Europeana Heraldica, sökord "kommun" och "blomma".

Utöver detta finns även samlingen Europeana Heraldica där man kan söka på främst nordiska kommun- och landskapsvapen, Reinhold Hausens Finlands medeltidssigill samt mycket annat.


Anders Segersven