En av hertig Johans björnar finns bevarad

Bild: Heini Kirjavainen/TMK.

Jag har ju tidigare här skrivit om hertig Johan och hans vapen, men ett inlägg i museibloggen Varsinais-Suomen kulttuuriperintöblogi ("Kulturarvsbloggen för Egentliga Finland") där forskare knutna till Egentliga Finlands landskapsmuseum skriver, kom fram med någonting jag inte kände till från tidigare.


Det finns alltså uppbevarat i Åbo museicentrals samlingar ett tygmärke föreställande en björn hållande ett svärd (vars spets gått förlorad), i storleken 16 x 6,7 cm. Märket hittades redan år 1939, då statsarkeolog Juhani Rinne utförde provgrävningar på sydsidan av Åbo slott.

Detalj av vapnet över porten till Åbo slott. Bild: Tanja Ratilainen/TMK.

Märket, som fullt motsvarar Satakundas (Norrfinne) björn i hertig Johans vapen, den versionen som han tog i bruk och som finns ovanför porten till Åbo slott, är tillskuret av silkesbrokad och färgat gult med färgämne från perukbusken (Cotinus coggygria). Märket har sedan broderats med guldtråd och svärdets hjalt har prytts av små ädelstenar. Björnen har alltså varit gyllengul till färgen.


Björnen har alltså funnits på ett vapenkläde eller fana av något slag. Det finns faktiskt ett inventarium bevarat från 1563, där det uppräknas flere vapenkläden som tillhört hertig Johan och Katarina Jagellonica. De har varit tillverkade av röd och blå sidenatlask, samt av rött, blått och gult flauschtyg. I hertig Johans säng fanns det också en baldakin med hans vapen.


En skriftlig källa till hertig Johans användande av björntecken nämns också, hovpoeten Henricus Mollerus skrev en dikt om hertigens friarfärd till Danzig år 1562 med fartyget Ursus Finlandicus: "Aulaeum Gratiarum Ursus Finlandicus Aquila Polonica", där han bla. beskriver vapnet med en gyllene björn sydd med guldtråd.


Det har skrivits en hel del om fartyget Ursus Finlandicus i sammanhanget symboler för Finland och Finlands vapendjur, men Leif Tengström påvisade redan på 1980-talet i debatten kring "Suomen sinivalkoiset värit" att fartyget inte tillhörde kronan, utan handelsmannen Henrik Innamaa från Åbo, så namnet torde ha varit valt av denne och därmed en tillfällighet i sammanhanget.

Björneborgs vapen.

I ett sammanhang har ändå hertig Johan lämnat ett björnvapen efter sig, i vapnet för Björneborg som han lät grunda år 1558. Staden utgjorde på sätt och vis en ersättare till Ulvsby som på grund av landhöjningen hamnat för långt inåt land för sjöfarten och förlorat sina stadsrättigheter.

Hertig Johan står för övrigt staty i Björneborg sedan år 2008.

Rudolf Ray och den finska björnen

Alla som känner till det minsta om Finlands natur och miljö, inser genast att här inte lever några lejon. Alltså är det absurt att Finlands vapen uppvisar ett lejon, speciellt när vi här har den starka och självständiga björnen, som genom tiderna haft en stor betydelse för det finska folket.

Rudolf Ray (1884-1930)

Ja, ungefär så tänkte affärsmannen och honorärkonsulen för Chile, Rudolf Ray, i början av 1920-talet och beslöt att göra någonting för att rätta till den saken. Egentligen uppdagades saken för honom den 12 februari 1920, då statsrådet fann det för gott att avlägsna statsvapnets krona från den finska flaggan. Ett statsvapen utan krona, vad är det för en styggelse?

Saken låg för all del i tiden och Rudolf Ray var inte ensam i sina krav på en förnyelse av Finlands gamla vapen med lejonet. De finsksinnade ansåg att vapnet hade varit ett tecken på förtryck och slaveri, och inte tilltalade den röda färgen heller, bolsjevistisk som den såg ut, speciellt bara några år efter det förödande inbördeskriget. Konstnärer med Axel Gallen-Kallela, Eemil Halonen och Wäinö Aaltonen i spetsen gjorde nya förslag till vapen och symboler, men frågan är om det ändå inte var Rudolf Ray, den heraldiske dilettanten och idealisten, som var den mest egensinnige i ärendet.

I Rays förslag ser vi den finska björnen bryta slaveriets ok, på en blåvit bakgrund naturligtvis, omkretsad av grankvistar och på skölden flammar frihetens bägare. Ray författade en pamflettskrift "Suomen kansallisvaakuna" (Finlands nationalvapen) 1927 att delas ut bland riksdagsmän och ledande politiker.

Hur gick det då sen? Jo, riksdagen behandlade faktiskt förslaget upprepade gånger men något direkt genomslag till Rays favör blir det inte. Men faktiskt, år 1934 tillsätter statsrådet en kommitté för utarbetande av ett förslag för ett stort riksvapen för republiken Finland, och 1936 levereras ett förslag med grankvistar som postament och björnar som sköldhållare. Det är inte alltför långsökt att här se ett eko av Rudolf Rays ursprungliga förslag. Men hur som det nu var, så kom krigen 1939-45 emellan, och det här förslaget glömdes bort och blev aldrig fastställt.

Förslaget till Finlands stora vapen 1936

Rudolf Rays vapenförslag finns faktiskt att beskåda på en endaste plats, nämligen i Brunnsparken i Helsingfors. Där har det utförts i sten för att uppmärksamma den gran, uppdriven 1917, som Ray också låtit plantera i åminnelse av Finlands självständighet.


Minnesstenen i Brunnsparken

Anders Segersven