Kommunala vapenflaggor

Igår var det Helsingfors-dagen. Inget märkvärdigt i sig, den kommer varje år. Inte var jag där heller, men när man i kvällsnyheterna kunde se Helsingfors flagga vaja utanför stadshuset, blev jag påmind om att Helsingfors faktiskt har en flagga. En heraldiskt sett alldeles utmärkt flagga dessutom, men man ser inte av den alltför ofta - den är reserverad för festbruk, står det i stadens instruktioner. Och trevligt att ta upp här, eftersom det inte varit alltigenom heraldiskt upplyftande nyheter från huvudstaden på senare tider

Festflaggning vid Helsingfors stadshus.

Härav så några reflektioner kring städers och kommuners vapenflaggor.

En vapenflagga skapas av ett vapen helt enkelt så att vapnet överförs i sin helhet på flaggduken som därmed motsvarar skölden. Att överföra vapnet inramat av skölden, kanske med resten av flaggan utgörande vit bakgrund, vilket man ibland ser, är helt fel. Tårta på tårta är ett i sammanhanget ofta använt uttryck, eftersom vi ser en sköld återgiven på en yta som ska representera just denna samma sköld.

Flaggning i Åbo.

Åbo stads vapenflaggning tog jag upp i ett tidigare inlägg, och staden Raseborg i västra Nyland har även den en alldeles korrekt vapenflagga.

Raseborgs vitsippor.

Tyvärr måste jag sedan konstatera att kommunen Ingå har fått det mesta fel. Sköld återgiven på flaggduk med mycket vit bakgrund, och logotype på samma gång.

På rådhuset i Lovisa hittar vi en lösning som i mycket liknar den i Ingå, sköld på duk, mycket vitt och extra vågor.

Rådhuset i Lovisa.

I Uleåborg har det visst hänt någonting vid flagghissningen av den i sig heraldiska stadsflaggan.

Hoppsan i Uleåborg.

Nu är det ju i sig trevligt att städer och kommuner bemödar sig om att skaffa vapenflaggor, ännut trevligare när det går rätt förstås, för alldeles vanligt är det inte. Betydligt mer förekommande är vimplar med kommunvapnet, och för det mesta brukar de finnas till anskaffning även för kommuninvånarna. Men det får bli till en annan gång.

Anders Segersven

Åbo stads vapenföring

Sigillet av år 1309, ursprungligen på ett brev från kaniken Tore m.fl. angående turer kring valet av biskop Ragvald II. Randtexten är skadad men anses ha lytt "Sigillum civicum in Abo".

Åbo, äldsta staden i Finland, räknar sitt ursprung från slutet av 1200-talet och stadsvapnet från ett sigill av år 1309. Då lagen om kommunvapen trädde i kraft 1949 valde man i Åbo till sist att inte låta stadfästa vapnet enligt den nya lagen, eftersom man hade rätt att bruka ett vapen som var stadfäst redan tidigare eller använt av gammal hävd. Gammal hävd sedan 1309 var det uttryckligen som åberopades. Vapenbeskrivningen fastställdes hursomhelst till:

"I blått fält ett gotiskt A av guld, åtföljt av fyra liljor av silver 1+2+1."

Version producerad av magistraten i Åbo för generalguvernören J.A.Cronstedt år 1861

I likhet med flere andra medeltida städers vapen var Åbo stads vapen inte ursprugligen att anse som ett "vapen" i en strikt bemärkelse, det var snarare fråga om en sigillbild. Någon sköld förekom inte och tinkturerna var inte fastställda. Bokstaven A ska ses som hänvisande till den latinska formen Aboa och liljorna har tolkats symbolisera jungfru Maria (som Åbo domkyrka är helgad till), men i grunden är det fråga om dekoration i samma stil som rosorna i Finlands vapen. Vissa utföranden har lett till tolkningar om ett maria-monogram (AM), men det har inte stöd i nyare heraldisk forskning.

Version enligt anvisningar av den ryske heraldikern Boris von Köhne, utförda av C.H. Nummelin i början av 1860-talet.

Strängt taget dök inte Åbo stads sigillbild upp som ett heraldiskt vapen förrän på 1700-talet, lite varierande på hur man vill tolka olika utföranden, och i vissa fall var skölden röd. Bruket var omväxlande rött och blått, men senast när George Granfelt normaliserade vapnet år 1892 blev den blå sköldbottnen vedertagen.

Den normaliserade versionen av George Granfelt 1892.

Vapnet i sin nuvarande form har varit i bruk sedan 1966, och är i den formen utfört av Tauno Torpo och Ahti Hammar. En förändring som väckte viss uppmärksamhet år 2015 var ibruktagandet av en logotype, som visserligen påminner mycket om det gamla vapnet.

Vapnet av 1966 och den nya logotypen.

Åbo stad har också varit en föregångare vad gäller bruk av vapenflagga. Anteckningar finns om "stadens fana" i samband med borgargardet 1659 och stadsvakten 1762. Senast från 1890-talet blev det kutym att flagga med stadens flagga vid utlysande av julfreden och till stadens 750-årsjubileum 1979 lät man tillverka en handbroderad fana samt ett större antal flaggor för uteflaggning.

På senare år har det blivit vanligare med städers och kommuners flaggor, men med den heraldiska korrektheten kan det vara både si och så. Åbo stads flagga däremot, är heraldiskt korrekt och i perfekt proportionell balans. En fröjd för ögat.

Fanan från 1979.

Källa: Tom C Bergroth: Åbo stads vapen (Åbo stads historiska museum, årsskrift 1980)