måndag 9 september 2019

Vapenstenen från Kustö biskopsborg

Bildkälla: Turun museokeskus/Mikko Kyynäräinen.
Den blivande statsarkivarien Reinhold Hausen utförde under somrarna 1877 och 1879 arkeologiska utgrävningar i ruinerna av Kustö biskopsborg "för att, så vidt möjligt, utröna omfånget, byggnadsarten och inredningen af denna fornlemning", och i samband med dessa hittades fragmentet av den vapensten vi här ska ta en närmare titt på.

Möjligt utseende under borgens storhetstid. Bildkälla: Luontoon.fi.

Borgen i sig var byggd åt biskopen i Åbo stift, och omnämns första gången i skriftliga källor år 1295. Den nådde sitt fulla omfång på 1300-talet och hade sina glansdagar under Magnus II Tavasts tid på 1400-talet, förstördes i en eldsvåda 1485, återuppbyggdes för att slutligen rivas på Gustav Vasas befallning år 1528. Stenar härifrån användes åtminstone till att förstärka Åbo slott och bygga Pikis kyrka.

Kustö biskopsborg idag.

Fyndet av stenen gjordes i närheten av det runda ingångstornet och det är möjligt att den har prytt ingången. Färgerna har bevarats förbluffande väl, så det kan konstateras att vi har någonting som mycket väl kan ha vari en sköld i blått med en krona av guld. Kronan är, som brukligt med rangkronor och hjälmar i heraldiken, fodrad i rött. Bakgrunden tycks också ha varit röd.

Detalj ur en medeltida målning föreställande Albrekt av Mecklenburg, i originalet sittande tillsammans med sin far. Här ser man hur Sveriges tre kronor kunde framställas mot slutet av 1300-talet. Från Mecklenburgska rimkrönikan 1378.

Ett fragment med en krona av guld på blått fält; tankarna går osökt till Sveriges riksvapen. Ja, även om borgen tillhörde Åbobiskopen och därmed den katolska kyrkan, inte kronan. Saken är emellertid problematisk, det ser ut som att kronan suttit i övre högra hörnet av en snedställd sköld och där kan inte ha rymts mer en en krona. Saken blir inte bättre av att tänka sig en rektangel eller någon annan bakgrundsform, de kronor 2 + 1 som Sveriges riksvapen förutsätter ryms inte.

En krona i en rombformig sköld då? Nja, kronan är inte i mitten, men en krona i en snedställd sköld kunde möjligen vara tänkbart. Eller en krona + någonting annat, men vad, det vet vi inte.
Fyndet av stenfragmentet på Kustö har satts i sammanhang med de vapenstenar föreställande vapnen från vänster för Fleming, Freese, Oxhorn och Tavast som hittats på Biskopsgatan i närheten av Åbo domkyrka. De är för framstående adelssläkter och har eventuellt suttit i Tre Konungars Gilles utrymmen. Huruvida vapenstenen från Kustö är av samma serie med de här förblir ändå en öppen fråga, men dateringen placerar sig kring 1460 - 1520.

Vem kunde ha fört ett sådant vapen med en krona då, om det inte är Sveriges tre kronor? Det vet vi inte heller. Ingen av biskoparna på Kustö hade någon som helst krona i sina vapen, och det här fragmentet är den enda del som hittats av den här vapenstenen. Det är en gåta helt enkelt.


Från Reinhold Hausens Kuustö slott.

Källor:
Samt ett tack till intendent Petteri Järvi vid Åbo stads museitjänster för synpunkter och fotografiet av fragmentet.

Anders Segersven

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar