Nytt vapen för Esbostadsdelen Köklax

Den nyaste trenden tycks vara stadsdelsvapen, en urban version av byavapen kantänka. Det skapas inte nya kommunvapen särskilt ofta längre, snarare försvinner sammanslagna kommuners vapen ur bruk. Men de stora städerna blir större, nu tänker jag främst på huvudstadsregionen, och stadsdelarna där är redan större i befolkningsmängd än mången landskommun.

Esbo stads vapen.

Vad kunde väl då vara lämpligare än stadsdelsvapen, och oftast är det invånarföreningarna som är aktiva här. Köklax, en stadsdel i västra ändan av Esbo med nästan 11 000 invånare, offentliggjorde sitt nya vapen under Köklaxdagen som firades 21.9.2019. Vapenprojektet drevs av föreningen Köklaxgillet.

Det fanns tre förslag att välja emellan, av stilen att döma alla tecknade av Reijo Helläkoski.

En enhörning av guld i blått fält, uppstigande ur vågskuror och under en krona av guld. Konstnären är heraldiker Reijo Helläkoski. Kronan och tinkturerna blått och guld visar att vi är i Esbo, samtidigt är ju blått, gult och vitt också Nylands landskapsfärger. Vågskurorna visar att vi befinner oss vid kusten och vid vattendrag som leder ut i Finska viken.

Släkten Ramsays vapen ovanför ingången till Esbogård.

Enhörningen hänvisar enligt uppgift till släkten Ramsay som för den i sin hjälmprydnad. Släkten Ramsay har varit långvariga markägare i Esboregionen, bl.a. på herrgården Esbogård.

Ska vi nu vara petiga så ska ju enhörningen inte ha hovar, ty den är ingen häst. Enhörningen är ett klövdjur, släkt med geten måhända. Förståeligt är det förstås om man velat knyta an till hästskon i Esbo stads vapen, och det är ingalunda första gången en enhörning framställts som ett hovdjur.

En av konsthistoriens mer kända; Damen med enhörningen.

Köklaxgillet på finska

Hufvudstadsbladet på svenska

Anders Segersven