Kommunvapnen som bildade Raseborg

I begynnelsen var de åtta. Karis köping, Karis landskommun, Ekenäs stad,

 Ekenäs landskommun, Tenala, Bromarv, Snappertuna och Pojo.

Det här ska handla om västnyländska kommuner och deras vapen, de som har bildat det som idag är staden Raseborg. Det är en historia om kommunsammanslagningar, inte en utan flere, och under åtskilliga årtionden.

Västra Nylands kommuner år 1969. Källa KSF Media.

Före år 1949 var det bara städer och en del köpingar som hade vapen. Men under åren efter andra världskriget vaknade tanken på att även kommuner kunde vara vapenförande, främst inom hembygdskretsar och så småningom också inom det kommunala. Det tillsattes en kommitté och efter betänkande stiftades så lagen om kommunvapen år 1949. Lagen med kompletterande förordning konstaterade att kommunfullmäktige kunde välja ett vapen för kommunen, som sedan stadfästes av inrikesministeriet efter att ha inhämtat ett utlåtande om den heraldiska riktigheten från Riksarkivet.

Fram till år 1969 hade samtliga städer, köpingar och kommuner i Finland fått egna vapen, allt som allt 550 stycken. Ironiskt nog var det också samma år som kommunsammanslagningarna började ta fart, i västra Nyland förenades Karis köping och Karis landskommun detta år; de hade visserligen gått skilda vägar så sent som 1930.

1969: Karis köping och Karis landskommun återförenas efter att ha varit åtskilda sedan 1930

1977: Ekenäs stad, Ekenäs landskommun och största delen av Snappertuna fusioneras. Mindre delar av 

Snappertuna tillfaller Karis och delar av Ekenäs lk tillfaller Hangö. Tenala och Bromarv slås ihop.

1993: Tenala och Ekenäs går samman.

Motivvalen i dessa västnyländska kommunvapen kretsar långt kring de gamla borgarna i regionen, Svartån som flyter genom Svartå, Karis och ut i Pojoviken, bruken och industrin. Karis köping och Karis landskommun hade mycket snarlik symbolik i sina vapen; tre borgtorn respektive murar som representerade de tre gamla borgarna i trakten, Junkarsborg, Grabbacka och Raseborg. En ström hänvisade till Svartån och ett järntecken respektive ett hjul stod för industri och järnväg.

Sigill för Raseborgs grevskap 1569-1680.

Ekenäs stads vapen har i alla tider varit en ek i någon form, ända sedan det första kända sigillet år 1594, även om det tidvis också förekommit hänvisningar till fiske och sjöfart. Ekenäs landskommun har i sitt vapen (1953) haft en fisk just för fiskets skull och i övrigt har ekkvisten hänvisat till namnet, naturen och moderstaden.

Raseborgs härads sigill 1614.

Pojo kommuns vapen har sin spets som hänsyftning till Pojoviken som just likt en spets tränger långt in i det västnyländska hjärtlandet. Järntecknen hänsyftar här också till industrin och de gamla järnbruken Antskog, Billnäs och Fiskars. Liljan är jungfru Marias attribut och hon är Pojo kyrkas skyddshelgon. Snappertunas gamla vapen hänvisade direkt till Raseborgs slott och det gamla sigillet för Raseborgs grevskap. Eklöven här kanske inte så mycket hade med Ekenäs att göra som med naturen och ekskogarna.

Adliga ätten Aminoff.

Något sticker Bromarv och Tenala ut i detta sammanhang, hjorten i Bromarvs vapen är tagen från vapnet för släkten Aminoff som sedan länge verkat på godset Rilax, båtshakarna står för sjöfarten och bomben för krigets härjningar. Tenalavapnets ängel härstammar ur en fana för uppbådsmanskapet i västra Nyland från Stora ofredens dagar, och en knäböjande ängel har det också funnits i det gamla Raseborgs härads sigill. Yxan är Sankt Olofs och han är Tenalas medeltida skyddshelgon.

Raseborgs stads vapen.

År 2009 går så Karis, Ekenäs och Pojo samman och bildar Raseborgs stad. Grafiker Henrik Strömberg designar det nya stadsvapnet; "i grönt fält åtta vitsippsblommor, ställda i en ring, med kronbladen i silver och gyllene pistiller". Raseborgsvapnet ärver också murkronan av Ekenäs stad, men murkrona är ett tillägg till ett vapen, ett slags rangtecken, så vapnet kan lika väl framställas också utan murkrona.

Raseborg den 1.1.2009. Rakt under det nya stadsvapnet kan vi skymta dåvarande stadsdirektören Mårten Johansson, som denna dag övergick från att vara Ekenäs stadsdirektör till att vara Raseborgs stadsdirektör. Bildkälla: Västra Nyland.

Västra Nyland i dag.

Källor:
Kommunvapen i Nyland, Nylands Svenska Landskapsförbund, Borgå 1969
Västra Nyland: När västra Nyland ritades om

Inlägget baserar sig på ett föredrag hållet hos Ekenäs museivänner i Ekenäs 28.11.2019

Anders Segersven