Kommunsammanslagningar

Bildkälla YLE.

Eftersom det har blivit tal om kommunsammanslagningar här, så kunde det vara dags att studera hur de genomförs ur kommunvapenperspektiv. Det finns nämligen några olika vägar att gå.

Relativt vanligt har varit att ett av sammanslagningens redan existerande kommunvapen väljs, vanligtvis den största kommunens eller den kommun där maktcentum kommer att finnas. En trygg och lite småtråkig lösning. Mer spännande blir det när man väljer namnet från en av kommunerna, men vapnet från en av de andra. Nämligen, det gamla heraldiska ordspråket "vapnet är för ögat vad namnet är för örat" ställs på huvudet och säkerligen också andra än heraldiker blir förvirrade.

I 1973 års sammanslagning av Korsholm, Kvevlax, Replot, Björköby och Solf kommuner i Österbotten skapades ett nytt kommunvapen för Korsholms storkommun; "ett genomgående kors bestående av trillingkavlar ställda stolpvis och tvillingkavlar ställda bjälkvis" som berättar att ur fem beståndsdelar föds något nytt.

Element från alla inblandade kommuners vapen kan också användas till att skapa ett nytt vapen, ett slags kombinationsvapen med andra ord. Risk för rörighet föreligger, men med en god portion tur och skicklighet kan slutresultatet eventuellt bli heraldiskt tillfredsställande. Riksarkivets heraldiska nämnd rekommenderar hursomhelst inte det här förfarandet.

Fallstudie Siikajoki. En sammanslagning av Paavola, Revonlahti, Ruukki och Siikajoki kommuner, i flere omgångar visserligen, har i slutändan lett till en relativt lyckad kombination av dem alla (Siikajoki 2). Källa: Isto Peltonen.

Och så har vi alternativet att skapa ett helt nytt vapen. Även detta kan berätta någonting om de tidigare kommuner som ingår. Under sammanslagningarnas rekordår 2009 (67 kommuner gick samman i 32 sammanslagningar) var det hela fyra sammanslagna kommuner som valde ett helt nytt vapen. Raseborg behandlades i ett tidigare inlägg, de övriga var Kauhava, Kouvola och Siikalatva. Antalet tidigare kommuner har framträtt i motivvalen; Kouvola bildades av sex tidigare kommuner, därav liljehaspeln med sex uddar, Siikalatva av fyra, därav fyra lyftande svanar, och de åtta vitsipporna i ring i Raseborgs vapen går tillbaka till att det ursprungligen funnits åtta självständiga kommuner på området, även om det var tre kvarvarande som slutligen bildade den nya staden.

De nya kommunvapnen för Raseborg, Kauhava, Kouvola och Siikalatva.

Kauhava bildades av Kauhava, Alahärmä, Kortesjärvi och Ylihärmä och det nya vapnet hänvisar med det mantuanska korset till de finska jägarnas mod och kampvilja samt med helavyö-bältet till de knivjunkare som i tiden förekommit i Sydösterbotten och vars traditioner fortfarande utgör en del av den lokala identiteten och folksjälen.

När kommunen Kimitoön bildades 2009 av Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito kommuner

 valde man att gå vidare under tidigare Dragsfjärds kommuns propellervapen.

Antalet självständiga kommuner var som högst under åren 1942-1944, då fanns det 603 städer, köpingar och landskommuner (köpingarna blev städer 1977). Förlusten av Karelen förminskade antalet genast efter krigen och år 1945 var det 558 kommuner. Sedan dess har kommunernas antal stadigt minskat, och till exempel under rekordåret 2009 förpassades hela 67 kommuner till historien. Allt som allt minskade antaltet finska kommuner med 112 stycken under åren 2001-2011, och i början av år 2013 fanns det bara 320 kvar.

Källor:
Jussi Iltanen: Suomen kuntavaakunat - Kommunvapnen i Finland, Maakuntien ja kuntien vaakunat keskiajalta nykypäivään - Landskaps- och kommunvapnen från medeltid till nutid, Karttakeskus 2013
Isto Peltonen: Suomen kunnallisvaakunat - perinteet ja käyttötaide, Pro gradu-tutkielma Jyväskylän yliopisto 2013

Anders Segersven