Den finska kommunheraldiken

Den finska kommunheraldiken skapades under åren 1949-70. Man kan med fog säga att det, så här i efterhand sagt, var fråga om en guldålder i finsk heraldik. Lagen om kommunvapen antogs 1949 och öppnade alltså möjligheten för landskommuner att anta vapen. Från tidigare hade städerna ju haft vapen, en del köpingar, och – faktiskt – några kommuner. De var visserligen inte officiellt stadfästa.

Vapen för kommunen Tyrväntö i Egentliga Tavastland, numera del av Valkeakoski. Teckning: Anders Segersven

Heraldiska Sällskapet i Finland grundades 1957 och samlade de heraldiskt kunniga av sin tid. Några av dem blev mer allmänt kända, som till exempel Olof Eriksson, Ahti Hammar, Gustaf von Numers och Tapio Vallioja. Uppgiften för de här och fler till blev att designa vapen för cirka 500 kommuner. Märk väl att det inte var ett tvång att anta ett vapen, utan en möjlighet. Men ivern var stor. Under dryga 20 år skapades högklassig och sparsmakad heraldik för varenda en kommun, en heraldik som uppmärksammades även utomlands. Den finska heraldiska stilen blev ett begrepp.

Heraldikerna designade förvisso också vapen för privatpersoner och släktföreningar. Heraldiska Sällskapet i Finland upprätthåller ett vapenregister för borgerliga (icke adliga) vapen. Registret omfattar rejält över tusen vapen, och en mycket betydande del av dessa tillkom på 1980- och 90-talen.