Fanorna och det finska frälset på 1500-talet  Del 3

Brinkkalasläkten är försedd med marin utstyrsel och flagg. ”Finske” Hans Eriksson till Brinkhall på Kakskerta adlades år 1576 med ”evärdigt” frälse därstädes. Han var sjökrigare, amiral i de ”Narwiske farvattnen” samt befälhavare på flere fästen i Finland. Känd blev han för belägringen och intagandet av Padis slott i Livland 1580. Åldrig och vanlytt fängslades han på Åbo slott av hertig Karls män år 1597 men han dog först 1608 på Brinkhall. Släkten dog ut med siste sonen år 1615.

Brinkkalasläktens vapen. Teckning av Anders Segersven.

Brinkkalasläktens hjälmprydnad är av intresse; en lans med en bulsan delad i rött och guld samt sex märslansar. Bulsanen var till sjöss en kommandovimpel som utmärkte befälhavarens rang och som hissades i stormasten eller förmasten. Men vad är märslansar? Jo, de är hullingförsedda kastspjut som användes som en form av brandpilar. Invirade med antända blår kastades de mot fiendens segel för att sätta dem och hela skeppet i brand samt skapa panik och förödelse. I denna hjälmprydnad ingår det alltså ett gott stycke marin krigshistoria. Man kan nästan se framför sig amiralen Hans Eriksson själv i sin kajuta skissande på sitt vapen och funderande på passliga symboler och deviser.

Vapen för Gyllenlood, Tenala kyrka.

Även näste vapenförare har marin anknytning och även han har uppenbarligen själv haft sina fingrar med i spelet då vapnet gjorts upp. Vi talar om släkten Gyllenlood, tidigare Juusten, vars stamfader var kyrkoherde i Hauho. Bengt Severinsson Juusten, född omkring 1550, var den som förde vapnet här visat. Han hade gjort militär karriär och avancerat till amiral för skeppsflottan i Finland. Till hans meriter hörde bl.a. brännandet av Narva förstad, försök till grävande av en kanal mellan Lappvesi och Finska viken (ja, tanken på en ”Saima kanal” fanns redan då) varvid namnet Juustila sluss blev kvar till eftervärlden (känt t.ex. från vapenstilleståndet 1944), samt kapande av handelsfartyg kring våra kuster. Han adlades år 1591 och fick då vapnet med flaggorna. Med tidens lopp – allra senast vid introduktionen på Riddarhuset år 1634 – blir släktens namn Gyllenlood. Bengt hade dock fört vapen sedan 1578, då också med änterhakar samt bokstäverna HDR. I övrigt liknar vapnen inte varandra. Man får anta att även här är vimplarna i hjälmprydnaden tänkta att föreställa bulsaner eller bredvimplar.

Vapen för Gyllenlood, även detta i Tenala kyrka.