Agricola

I blått fält två korslagda, brinnande vaxljus av åtföljda ovan av en sexuddig stjärna av silver. På hjälmen ett blått hjälmtäcke fodrat med guld och hjälmbindel av guld och blått. Hjälmprydnad: en grön krans med fyra röda rosor (eller ärenpris); 1+2+1.



Vapen för släkten Agricola. Teckning av Anders Segersven

Christian Agricola, son till biskopen och reformatorn i Finland, Mikael Agricola, blev år 1584 adlad. Han var då biskop i Reval och administrator på Hapsal. Släkten härstammade från Finland, farfadern Olof var fiskare under Särkilax i Pernå och blev ryktbar bl.a. för att han dräpte adelsmannen Frille Mattsson år 1530.

Mikael Agricola är väl annars den mest kände av ätten. Han var född 1508 och blev skrivare hos biskop Mårten Skytte i Åbo. Han begav sig till Wittenberg där han studerade teologi och språk under bl.a. Luthers och Melanchtons ledning. Efter att ha blivit magister fungerade han som rektor för Åbo Katedralskola och efterträdde sedermera Mårten Skytte (som för övrigt hade stött hans studier finansiellt).

Mikael Agricola lät bl.a översätta Nya Testamentet, Davids Psaltare och Katekesen till finska. Han deltog 1556 i en fredsbeskickning till Ryssland och avled under hemfärden, närmare bestämt i Kyroniemi by i Nykyrka socken. Fastän han inte var vapenförande använde han dock ett sigill vari förekommer en människoliknande figur vid ett bord eller altare. Detta sigill är känt från 1541.

Mikael Agricolas sigill. Från J.W. Ruuth: Suomen rälssimiesten sineteistä.

Sonen Christian, född 1550 i Åbo, gjorde en likartad karriär som fadern; han studerade i Leipzig 1573, blev rektor för Åbo skola 1587. I samma veva förband han sig till att anta Johan III:s katolskvänliga liturgi. Redan från 1583 fungerade han som biskop i Reval. Vid adelskapet fick han frälse på alla sina i giftermålet erhållna gods samt bl.a. fädernegården Torsby i Pernå. Han var gift med Elin Fleming och hade en dotter vid namn Brita.

Christian avled 1586 och dottern Brita 1653. Hon blev den sista av sin ätt. Ätten introducerades aldrig på Riddarhuset. En sentida ätt Agricola som vann introduktion år 1861 på Finlands Riddarhus med samma vapen har inget samband med den ursprungliga släkten. Även denna ätt ägde frälse på 1600-talet, men släkttabellerna tycks i något skede ha rört ihop sig.

Källor:

Jully Ramsay: Finska frälsesläkter intill Stora Ofreden

Schlegel & Klingspor: Den ointroducerade svenska adelns ättartaflor

George Granfelt: Finlands ridderskaps och adels vapenbok

J. W. Ruuth: Suomen rälssimiesten sineteistä lopulla 1500-lukua ja alussa 1600-lukua